Renskrivning av anteckningar till akutsjukvård

[Audio] Renskrivning av anteckningar till akutsjukvård EKG EKG kan tas vid vila eller ansträngning för att framkalla vissa tillstånd. Sinusknutan har pacemakerpotential. Skapar aktionspotentialer hela tiden. Påverkas av externa faktorer såsom autonoma nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet innefattar adrenalin och noradrenalin vilket gör att sinusknutan får fler och snabbare urladdningar. Parasympatiska nervsystemet reglerar sinusknutan med acetylkonin som hämmar sinusknutans aktionspotentialer. AV-noden fördröjer impulsen för att tömma förmaken innan vi öppnar upp. Signalen går från sinusknuta till AV-noden. Klaffar öppnar och stängs med tryckskillnaderna som görs möjligt av kontraktionerna. His bunt sprider impulsen ut till hjärtmuskulaturen och purkinjefibrer. För att impulserna ska samordna finns gap-junctions vilket är vätskefyllda kanaler. Vätska leder elektricitet. Impulsen sprids över hela hjärtmuskulaturen och på så vis får vi en kontraktion. När systemet sätts ur spel får vi problem. PQRST-kurvan P-vågen står för överledningen över förmaken. Vågen är liten. PQ är tiden mellan förmaken och ner till AV-noden. QRS är överledningen mellan ventriklarna. Stort komplex på grund av mycket muskulatur. T-kurvan är repolarisation. Återhämtningen för att kunna ladda av en gång till. Arytmier Kan delas in i bradyarytmier som är långsamma samt tachyarytmier som är snabba. Kan även delas in i ursprung – vart de befinner sig. SVES (supraventrikulär extrasystoli är extraslag. Känns som att hjärtat hoppar. Beningt, något som alla människor har vid något tillfälle. Kan bli symptomgivande om det händer ofta. Förmaksflimmer Impulser från olika ställen i förmaken. Oregelbunden överledning. Ingen p-våg. Risk för trombos, stroke eller emboli relaterat till att blodet stannar och koagulerar i förmaken. Behandling är läkemedel och elkonvertering. Elkonvertering kan göras inom 48h. Nollställer och slår ut hjärtats elektriska system. Sinusknutan hoppar till rätta. >48h vill man inte göra elkonvertering på grund av risk att skjuta iväg trombos. Behöver först Waran eller NOAK.

[Audio] (antikoagulantia). Går även göra invasiv kateterablation – bränner av de ektopiska fokusen i förmaken. VES (ventrikulära extraslag innebär elektriskt fokus som utgår från kamrarna. Kan vara tecken på hjärtmuskelskada. Flera VES skall betraktas som allvarligare. Risk för att slå över till ventrikeltakykardi (VT). Innebär allvarlig arytmi och ofta tecken på hjärtmuskelskada. Kan ge medvetslös patient med agonal eller ingen andning. Ventrikelflimmer (VF) är elektriskt kaos i kamrarna. Ingen cirkulation. Blodflöde avstannar och är lika med hjärtstopp. HLR och defibrillering. Måste åtgärdas inom 3 minuter. ICD är inopererad defibrillator. Aktuellt för patienter som haft VF eller VT. Bradyarytmier Kan vara sinusbradycardi. Kan drabba friska. Oftast ofarlig. Ökad vagus aktivitet kan vara orsaken. Sinusarrest innebär att sinusknutans funktions upphör temporärt. Annat fokus tar över och ger långsammare rytm. AV-block är total eller partiell blockering av impuls i AVnoden. Klassificeras som I, II eller III. Låg frekvens vid AV-block III och ger kammaren egen frekvens. Kan uppträda tillfälligt vid exempelvis hjärtinfarkt eller långvarigt vid degenerativa effekter vid genomgången hjärtinfarkt. Svikt av vitala funktioner Se, lyssna och känn. ABCDE. Tekniska hjälpmedel såsom EKG, prover och NEWS. Kan förutse eventuella farliga uppstegringar. Homeostasen är beroende av andning, cirkulation, nervsystem, endokrina systemet och utsöndringsorgan. Kroppen strävar efter inre balans. Hos sympatoadrenerga systemet samspelar nervsystem och hormoner vilket påverkar hjärtmuskulatur, glatt muskulatur och körtlar. Vid sympatikus (fight or flight) binder adrenerga receptorer noradrenalin och adrenalin. Ger effekter såsom vidgade pupiller, minskad peristaltik i mag- och tarmkanal och ökar hjärtfrekvens. Vid parasympatikus (rest and digest) drar pupillerna ihop, minskar hjärtfrekvens, drar samman bronker och ökar peristaltiken. Styrs av kranialnerv X och acetylkonin. Andningssvikt Ventilation är luftförflyttningar medan respiration är gasutbytet som sker i alveolerna i blodbanan. Beroende av diafragman. Diafragman styrs av nervus phrenicus (andningsnerven). Accessoriska muskler hjälper till att vidga bröstkorgen, lungan dras utåt, pleuran följer med, trycket blir negativt och ger sugeffekt och luft strömmar in i lungan. Andningsfrekvens ska ligga på 12-16/min. Huvuduppgiften är att upprätthålla normal koncentration av O2, CO2 och pH. Centrala kemoreceptorer i medulla oblongata känner mängden koldioxid i.

[Audio] cerebrospinalvätskan. Förhöjt koldioxidvärde i blodet sänker pH-värde (surt). Reagerar snabbast. Perifera kemoreceptorer sitter i aortabågen och i carotisväggen. Känner av mängd syrgas och pH-värdet i blodet. Långsam reaktion. När perifera kemoreceptorer stimuleras hos KOL-patienter som erhåller syrgas kommer kroppen att stänga av andningen. Den alveolära ventilationen beror på partialtrycket i atmosfären. För att öka partialtrycket kan vi tillsätta syrgas till alveolen. 98,5% syrgas är bundet till hemoglobin. 1,5% är löst i plasman. Normal mängd syrgas är 10-13 kPa. Koldioxid är restprodukt och transporteras som normalt 4,6-6 kPa. 7% i plasman. 23% i hemoglobin. 70% finns i kroppen som vätekarbonat. Faktorer som påverkar ventilation är motstånd i luftvägarna, elastiska egenskaper samt ytspänning i alveolerna. Förutsättningarna är kort sträcka för gasen att färdas, balans mellan syrgas och koldioxid samt genomblödning till lungan. Hypoventilation innebär liten alveolär ventilation och leder till respiratorisk acidos. Hyperventilation innebär stor alveolär ventilation och leder till respiratorisk alkalos. Bedöma andning kräver frekvens, djup, auskultation, hudfärg, medicinteknik såsom syrgas och prover. Blodgas innebär arteriellt blodprov. Ger information om syrgas, koldioxid, pH-värde, oxygenmättnad, basöverskott samt mängd bikarbonat. Venösa prover ger venös blodgas samt laktat, och ger också andra normalvärden. EtCO2 mäter utandning och då mängd koldioxid. Handläggning vid airway är manuellt fria luftvägar, larynxmask eller intubation. Vid breathing ges syrgas, ventilering, inhalation och CPAP. Vid circulation tillgodoser vi en fullgod perfusion. Vätskebalans Intracellulärt, i cellen. 40% av kroppsvikten finns i cellerna. Extracellulärt står för 20%. Intravasalt, i kärlet, 5%. Interstitiellt, mellan cellerna, 15%. Vätskebehovet är vikt x 30 ml/dygn. Faktorer som påverkar är feber, andning, ansträngning, diarré, kräkningar, läkemedel och njurfunktion. Elektrolytrubbningar Inne i cellen är kalium dominant. Utanför är natrium dominant. Behövs för att upprätthålla aktionspotentialer i membranet. Natrium attraherar vatten vilket behövs för osmosen. Kalium är viktigt för retledning. Akut hyponatremi är förvirring, kramper och medvetandeförlust. Kronisk hyponatremi är långsamt förlopp, ger trötthet, illamående eller kräkningar, ostadighet och förvirring. Orsaker kan vara för mycket hypoton vätska, hjärtsvikt eller njursvikt. För lite vätska kan bero på kräkningar eller diarré, diuretika samt långdistanslöpning eller Addisons..

[Audio] Hypernatremi ger törstkänsla, förvirring och kramper. Orsaker är förlust av hypoton vätska genom diabetes, brännskador eller vid natriumtillförsel via infusion. Hypokalemi kan ge trötthet, kraftlöshet, paralytiskt ileus, illamående eller kräkningar och arytmier. Orsakas av diuretika och kräkningar. Hyperkalemi ger oro, konfusion, muskelsvaghet, EKG-förändringar och arytmier. Orsakas av kaliumsparande läkemedel och njurinsufficiens. Vätsketerapi Kan ges via kristalloider, kolloider och blodprodukter. Kristalloid är lösningar som innehåller salter och enkla sockerlösningar, som exempelvis Glucos eller Ringer-Acetat. Ringer-Acetat innehåller både natrium och kalium. Fördelarna är balanserad elektrolytsammansättning. Ingen risk för allergier och är billig. Nackdelarna är begränsad plasmaexpansion 1/3 till ¼ stannar så stora volymen behövs. Risk för övervätskning och ödem. Kolloider expanderar plasmavolym genom stora molekyler och ger större kolloidosmotiskt tryck, som exempelvis albumin och plasma. Fördelarna är att mindre volymer krävs. Minskad risk för ödembildning. Nackdelarna är njurpåverkan, risk för överkänslighetsreaktioner, påverkar normal homeostas och är dyrt. Blodprodukter Ersätter förlorad volym och bär på syremolekyler. Trombocyter ger koagulationsfaktorer. Risken är överföring av smitta, allergiska reaktioner och immunologisk påverkan. Intraosseös infart används om PVK inte kan sättas snabbt – i tibia, humerus eller sternum. Chock Sekundärt problem. Innebär patofysiologisk systemisk hypoperfusion – när kroppen inte kan leverera syre, vilket leder till dålig genomblödning, hypoxi och cellulär ischemi. Ger anaerob metabolisk acidos. Natrium går in i cellen vilket gör att cellen sväller och dör. Kaskadeffekt av lysosomer som äter på närliggande celler. Hypovolem chock innebär låg volym i blodkärlen. Orsakas av blödning och vätskeförlust. Kardiogen chock är vanligast vid vänsterkammarsvikt oftast på grund av hjärtinfarkt. Slappa kärl ger hypoperfusion och cellischemi. Obstruktiv chock förekommer vid lungemboli. Distributiv chock orsakas av sepsis och anafylaxi. Ger slappa blodkärl. För att bedöma cirkulation krävs pulsfrekvens, fyllighet, hudfärg, kapillär återfyllnad <2 sek samt blodtryck. Komplicerade faktorer som kan utlösa chock är läkemedel, ålder, muskelmassa och graviditet. Handläggning via syrgas, stoppa synlig blödning, grova infarter. Ringer-Acetat i små omgångar, mät och utvärdera. Målsättning initialt att hålla blodtryck 80-90 mmHg. Behandla grundorsaken..

[Audio] Akut bröstsmärta (AKS – Akut Kronoart Syndrom) Innefattar instabil angina pectoris samt hjärtinfarkt, antingen STEMI eller non-STEMI samt plötslig död. Ångest, hjärtmuskelinflammation, halsbränna eller träningsvärk. Differentialdiagnoser många – uteslut det farligaste. EKG, prover och anamnes. Vad står smärtan för? ABCDE-metoden. Instabil angina är förändring från stabilt till där förändringar skett, exempelvis att symtom blir värre. Tickande bomb. Troponin I frisläpps vid syrebrist. Kallas hjärtmarkör. "Varför är troponin högt?". Kan höjas vid för högt kreatinin – personen kan ha haft problem med njurar sedan tidigare. Troponin-värde tas efter en timme. 54 ng/L för män respektive 35 ng/L för kvinnor. OPQRST – onset, provocation, quality, radiation, severity och time. SAMPLE – sign/symptoms, allergies, medication, past medical history, last meal/lifestyle och events leading. Tidigare hjärtinfarkter kan visas på EKG som ett "ärr". Kolla tidigare EKG. Non-stemi betyder icke ST-höjningsinfarkt medan stemi betyder höjning i ST-komplexet. Åtgärder enligt "SATSA". Smärtlindring, anti-ischemiskbehandling, trombosbehandling, sviktbehandling samt arytmibehandling. Syrgas ges bara om vitala parametrar kräver det. Smärtlindring i form av Morfin. Intravenöst akut och subkutant vid underhåll. Kontraindikationer är andningsdepression. Ger illamående så bör ges med antiemetika. Antidot är Naloxon. Antiischemisk behandling i form av betablockad intravenöst eller Nitroglycerin sublingualt. Kan ge blodtrycksfall på grund av potens. Kontraindikation är hypotoni. Trombosbehandling (ASA) per os eller Heparin intravenöst. Hämmar trombocytaggregation. Kontraindikation beroende på blödning eller propp. Sviktbehandling via loop-diuretika såsom Furosemid eller KAD. Ges med försiktighet på grund av blodtryck. KAD fördelaktigt vid övervak av urinmängd. Arytmibehandling via betablockad såsom Seloken för bättre blodtryck och inget fladdrande hjärta. Vid STEMI krävs PCI-labb (ballongvidgning). Om inte möjligt genomförs trombolysbehandling. Bästa förutsättningar inom 60 minuter. Kan få PCI för non-STEMI och instabil angina också. Inte lika bråttom. Hålla koll på Troponinvärdet. Fortsatt övervakning och läkemedel men inga invasiva åtgärder. Lungemboli Tre faktorer såsom kärlskada, hyperkoagulation och venstas. Oftast DVT som fastnar i kärlträd och lungan. Kärlskada orsakas av kirurgi eller trauma. Hyperkoagulation kan orsakas av p-piller eller graviditet. Venstas vid stillasittande. Checkas med ultraljud. Ger andfåddhet,.

[Audio] bröstsmärta (diffust mot rygg), takykardi, takypné eller dyspné, hosta samt hemoptys (blodig hosta). Sadelemboli är emboli som täcker större delen av lungfältet. Behandling via låg molekylärt heparin såsom Innohep eller Klexane. Antikoagulantia såsom NOAK eller Warfin. Kirurgisk embolektomi förekommer. EKG, prover och anamnes för att utesluta AKS. Farmakologisk behandling vid anafylaxi Innebär hypersensivitet mot allergen. Insektsstick, djur, pollen eller läkemedel. Inflammation utlöses för att oskadliggöra allergenet. Ger slemhinnesvullnad och klåda. En systemisk överkänslighetsreaktion (anafylaxi) är reaktion från många organ samtidigt. Livshotande. Vid anafylaxi vidgas kärlen, kapillärläckage, bronkospasm (glatt muskulatur kontraherar) samt slemhinnesvullnad. Adrenalin är nummer ett vid anafylaxi, hjärtstillestånd och akut astma. Penna intramuskulärt. Påverkar sympatiska nervsystemet. Når alfa-1-receptorer (artärerna) så kärl kontraherar och beta-1-receptorer så kontraktionskraften, blodtrycket, pulsen och slagvolymen ökar. När adrenalin binder till beta-2-receptorer sker bronkdilation. Ger obehagliga biverkningar såsom takykardi, blodtrycksstegring, huvudvärk och arytmier. Glukokortikoider används vid allergiska reaktioner, inflammation, störningar i immunsystemet, astma och eksem. Kan ges i olika former. Dämpar immunförsvarets reaktion. Hämmar mediatorerna som framkallar inflammation vilket resulterar i kraftfull antiinflammatorisk effekt. Fungerar immunsuppressivt. Biverkningar ovanliga. Vid långvarigt bruk ger det tunn och skör hud. Antihistamin används vid allergiska reaktioner, urtikaria eller hösnuva. Histamin bidrar till uppkomst av inflammation. Histamin utövar effekt genom att binda till histaminreceptorer i kroppen. Antihistamin är antagonist som blockerar dessa receptorer för att dämpa allergiska reaktionen. Biverkningar är muntorrhet, obstipation och sedering. Farmakologisk behandling vid akut kranskärlssjukdom Trombocytaggregationshämmare i form av Acetylsalicylsyra (ASA) används vid angina pectoris, hjärtinfarkt, stroke, TIA och smärta. Trombyl. COX behövs för att producera prostaglandiner, men bildar också tromboxan vilket behövs för att trombocyter ska bli klibbiga. Läkemedlet hämmar COX vilket minskar trombocytaggregation och därmed risken för tromboembolism. Låg dos är tillräckligt för att hämma tromboxan. Höga doser krävs för att påverka bildning av prostaglandiner ska bli påverkade. TREO ger antiinflammatorisk, antipyretisk och analgetisk effekt. Biverkningar kan vara ökad blödningsrisk (låga doser ger.

[Audio] måttlig ökning). Skyddande effekten av magslemhinnan hämmas vilket ger ökad risk för dyspepsi (magkatarr). Sekundärprevention till cerebrovaskulära sjukdomar såsom stroke. ADP-receptorhämmare Används vid hjärtinfarkt, stroke och PCI. "Clopidogrel". ADP släpps av det skadade epitelcellerna och sätter sig på ADP-receptorer för att stimulera trombocyter att aggregera. Läkemedelsgruppen hindrar ADP att binda till receptorn vilket minskar trombocytaggregationen. Biverkningar är ökad blödningsrisk. Sekundärprevention till stroke. Organiska nitrater Används vid angina pectoris. Nitroglycerin. Omvandlas till kväveoxid i blodkärlen. Har förmåga att relaxera glatt muskulatur i blodkärlen. Leder till vasodilatation. Resulterar i minskat venöst återflöde. Dilatation i arteriolerna sänker blodtrycket. Dilatation vid kollateralkärl förbättrar blodflödet. Finns långverkande (Imdur) och snabbverkande (sublingualt). Läkemedlet tas upp sublingualt snabbare men kortvarigt medan tablettform är långverkande och varar oftast i 10 timmar. Biverkningar är huvudvärk, blodtrycksfall, svimning och flush (kraftig rodnad i ansiktet). Tas sittandes eller liggandes. Kontraindikation är viktigt och får inte kombineras med vissa läkemedel såsom Viagra. Beta-receptorantagonist (betablockerare) B1- och B2-receptorer finns i sympatiska nervsystemet. Adrenalin och Noradrenalin är agonister (förmåga att binda sig). B1-receptorer finns i myokardiet och ger ökad kontraktionskraft och högre puls. B2-receptorer finns i glatt muskulatur och framför allt i lungorna som dilaterar vid stimulering. Används vid hjärtsvikt, angina pectoris, hypertoni eller förmaksflimmer. Vanligaste B1-receptorantagonisterna är selektiva såsom "Metroprolol". Finns också icke-selektiva som har förmåga att stimulera både B2- och B1-receptorer såsom "Inderal". När B1-receptorer blockeras sänks hjärtfrekvens, blodtryck och kontraktionskraft. Motverkar skadliga effekter som sympatiska nervsystemet kan ha på hjärtat såsom minskad belastning vilket är gynnsamt. Biverkningar är bradykardi, låg hjärtminutvolym och perifer kyla i fingrar och tår. Vissa B2-receptorer KAN blockeras vilket ger kontraindikationer till personer med astma och diabetes. Trombolytika (trombolys) Används vid stroke, hjärtinfarkt och lungemboli. Indikationer är symtomdebut längre än 4,5 timmar, intrakraniell blödning och blodtryck >185/110 eller ökad blödningsbenägenhet..

[Audio] Omvandlar plasminogen till plasmin. Plasmin löser fibrin (fibrinolys) och därmed trombolys. Biverkningar kan vara stor blödning, hjärnblödning eller GI-blödning. Diuretika Effekt på Henles slynga. Tiazider effekt på distala tubuli medan kaliumsparande har effekt på samlingsröret. Ju tidigare i nefronet desto kraftigare diuretikaeffekt. Används vid ödem av hjärtsvikt. Kan vara "Furosemid" eller "Furix". Symtom vid vänstersidig hjärtsvikt är blåaktig färgning av hud samt lungödem. Symtom vid högersidig hjärtsvikt är stas i halsvener, ascites (vätska i fri bukhåla), ödem i mage, höfter och ben. Loopdiuretika hämmar reabsorptionen av Na+ (Ka+, Cl-) i Henles slynga eftersom Na+ binder vatten så ökar urinmängd. Natrium stannar i Henles slynga. Blodvolymen minskar, mindre belastning på hjärta, minskade ödem och kärldilatation. Biverkningar är hypotoni, hyponatremi, hypokalemi och dehydrering. Viktigt att ta prover inför och kontrollera att det kommer urin. I handläggning med kateter. Opioider Utövar effekt i centrala nervsystemet. Indikationer är akut smärta såsom frakturer, hjärtinfarkt, postoperativ smärta och cancerrelaterad smärta. Beroendeframkallande oavsett styrka. Olika opioider skiljer sig i potens. Fentanyl är mest potent. Kroppen har eget opioidsystem för smärta. Endorfiner, encefaliner och dynorfiner är ämnen som kroppen själv producerar för att minska smärta – kroppsegna opioider. Opioidreceptorer finns på nervceller och aktiveras och binds av de kroppsegna opioiderna vilket leder till minskad smärta. Smärttröskeln ökar vilket resulterar i nedsatt smärta, förändrad smärtupplevelse, lugnande och stämningshöjande. Personen bryr sig inte om smärtan. Om opioidreceptorerna stimuleras långvarigt uppstår tolerans. Receptorerna vänjer sig. Behövs starkare dos för samma effekt. Biverkningar är andningsdepression vilket innebär att andningsdjupet och frekvensen hämmas. Opioidreceptorer finns rikligt i medulla oblongata där andningscentra ligger, därav kan det uppstå andningsdepression. Kan ge sedering, obstipation, illamående och kräkningar då receptorer även finns i mag- och tarmkanalen. Hostdämpningar vilket ger risk för vätska ansamlas i lungorna och orsaka lunginflammation (Cocilana). Mios (små pupiller) förekommer vid överdosering. Antidot för opioider är "Naloxon". Puttar bort opioider från receptorerna och effekten upphävs direkt. Efter 2 veckors behandling kan abstinens uppstå. Nedtrappning rekommenderat. Symtomen vid abstinens är motsatsen till effekten såsom oro, ängslan, salivutsöndring, kallsvettningar, muskelkramper, mydriasis (stora pupiller), hög puls och högt blodtryck. Sömnmedel och alkohol kan förstärka.

[Audio] andningsdepression och sedering. Läkemedel vid neuropatisk smärta kan vara tricykliska antidepressiva såsom "Saroten". Kan också vara antiepileptiska såsom "Lyrica". Har analgetisk effekt genom att påverka smärtupplevelsen. Minskar frisättningen av smärtförmedlande transmittorsubstanser. Biverkningar är sedering, sömnsvårigheter, yrsel och ataxi (svårigheter att koordinera rörelser). NSAID (COX-hämmare) Lindrar inflammatorisk smärta, feber, tandvärk, menstruationssmärta samt njur- och gallstensanfall. Kan vara "Ibuprofen" eller "Naproxen". Hämmar COX och därmed bildning av prostaglandiner och trombocytaggregation. Ger analgetisk, antiinflammatorisk och antipyretisk effekt. Förstahandsval vid njur- och gallstensanfall. Biverkningar är dyspepsi, mättnadskänsla, magsår och mycket mer. Prostaglandiner spelar roll i njurgenomblödning vilket gör att minskad njurfunktion kan uppstå. Kroppens förmåga att utsöndra salter och vätska minskas. Personer med hjärtsvikt kan därav få försämring av symtom på grund av vätskeansamlingar. Kontraindicerat för personer med hjärtsvikt. Blödningsrisken KAN bli större i kombination med andra läkemedel. Protonpumpshämmare Används vid buksmärta med ulcus. Intravenöst behandling. "Omeprazol". Hämmar produktionen av saltsyra vilket ger mindre sur saltsyra. Gynnsamt för sårläkning. Parietalcellerna producerar saltsyra. I cellen finns protonpumpar som pumpar ut saltsyra. Läkemedlet blockerar pumparna irreversibelt. Biverkningar är diarré, obstipation, illamående och gasbildning. Tranexamsyra Behandlar pågående blödning. "Cyklokapron". Kärlkonstriktion sker, trombocyter ansamlas och bildar koagel. Tranexamsyra hämmar fibrinolysen och fortsätter stoppa blödningen. Omvandlingen av plasminogen till plasmin hämmas och därmed fibrinolysen. Biverkningar kan vara illamående, kräkningar, diarré och buksmärta. Har personen tromboembolism är det viktigt att känna till då fibrinolys sker. Antiemetika Ges vid illamående. Dopamin- och serotonin är transmittorsubstanser. Serotoninantagonister kan vara "Ondansetron". Blockerar serotoninreceptorer och reducerar illamående. Receptorer finns i centrala mag- och tarmkanalen egna nervsystem – enteriska nervsystemet. Få.

[Audio] biverkningar. Dopaminantagonister kan vara "Primperan". Blockerar dopaminreceptorer i centrala nervsystemet, reducerar illamående och stimulerar macksäckstömning och peristaltiken. Biverkningar är balanssvårigheter, svårt att koordinera rörelser samt problem med grov- och finmotoriken. Smärta Akut, långvarig (icke malign) och cancerrelaterad. Nociceptiv och/eller inflammatorisk smärta; den smärta som reagerar på vävnadsskada. Antingen somatisk eller visceral. Akuta smärtan återfinns ofta i nociceptiv smärta. Neuropatiska smärtan innebär att nervsystemet är skadat perifert eller centralt. Kan debutera veckor efter trauma. Förändrad känsel i dermatom eller perifer nerv såsom ischias. Vid kirurgi kan nervändar skadas och smärtan kan upplevas diffus. Vanlig analgetika funkar inte. Nociplastisk smärta innebär att nociceptionen (vävnadsskadan) är förändrad eller störd men man hittar inte det drabbade området eller förklaringar, till exempel fibromyalgi. Blandsmärta finns också. Akut smärta är viktigt att smärtlindra med adekvat smärtlindring. Vid större trauma ska vi undvika utveckling av smärtminnen och långvarig smärta. Total smärtfrihet är svårt. Smärtan lindras när orsaken är behandlad. Visceral smärta Kommer från inre organ. Diffus och svårlokaliserad smärta. Mest nociceptorer i bindväv och mindre organ. Njursten, gallsten, UVI och hjärtinfarkt. Ökad hjärtfrekvens, högt blodtryck, blek, ytlig andning, kallsvettig sammanbitet ansiktsuttryck är tecken på akut smärta. Obehandlad smärta har konsekvenser såsom minskad rörlighet och minskat matintag. Akut och post-op smärta ska behandlas skyndsamt. Främja mobilisering och tillfrisknande. Smärtskattning via NRS. Genomför smärtdagbok. Kräver anamnes, undersökning, prover samt eventuell röntgen. Kortvarig nociceptiv smärta behandlas med "Paracetamol". COX-hämmare såsom "Ibuprofen" vid inflammatoriska inslag. Kraftigare smärta kräver opioider. Behandling i 4-8 veckor. All behandling utvärderas. Risk för beroende och ska trappas ut. Följs av regionala riktlinjer. Neuropatiska tillstånd kan behöva lite längre tid. Om effekt uteblir vid opioider kan byte av preparat fungera. Förstoppning, illamående, trötthet och kognitiv påverkan vanligast. Utvärdering krävs. Morfin ofta förstahandsvalet. Har olika administrationssätt..

[Audio] NEWS Bedömningsskala som används för att identifiera patienter som behöver akut bedömning och omhändertagande. Syftet är att i tid fånga försämring och adekvat agera. NEWS behövs anpassas hos patienter med låg habituell syremättnad, postoperativa patienter med epiduralbedövning, patienter som vårdas på enhet med kontinuerlig övervakning, gravida kvinnor, barn under 16 år och patienter i palliativ vård. NEWS ska alltid ske vid överflyttningar, vid ankomst, före utskrivning, vid fortsatt bedömning och inför utskrivning. Akut buksmärta hos kvinnor kan vara extrauterin graviditet, ovarialcysta med torsion samt cystruptur med blödning. Fertil kvinna med buksmärtor tas alltid graviditetstest. NEWS, vaginalt ultraljud samt blodprover. Preoperativa förberedelser är att kontrollera urinblåsan (bladderscan) och urintappa eller sätt kateter. Extrauterin graviditet Fertil ålder och 1-2% av alla tidiga graviditeter före vecka 12. Befruktade ägget har implanterats utanför uterus. Buksmärtor, ofta ensidiga och nedre delen av buken. Vaginal blödning. Riskfaktorer är tidigare extrauterin graviditet, spiral, infertilitet och salpingit. Hypovolem chock är risk. Tecken är U-hCG och P-hCG stiger trots ingen graviditet synlig. Behandling är avvakta, övervaka, följa smärta samt ta prover och ultraljud. Vid ruptur krävs omedelbar operation. Livshotande. Laparoskopiskt med exstirpation av graviditeten. Ovarialcysta med torsion Äggstock med cysta som vrider sig runt sin egen kärlstjälk. Ischemi uppstår. Symtom och tecken är snabbt isättande och svåra smärtor. Smärtbehandling hjälper inte. Kraftigt lågt sittande buksmärta i intervaller. Kräkningar. Behandling är preoperativa förberedelser och kirurgisk intervention (laparoskopi). Psykiatri inom akutsjukvård Söker själva eller med anhöriga. Kan söka för intox, skärskador, svalt främmande föremål, brännskador, substansbrukssyndrom eller suicid. Patienterna tillhör både psykiatrin och somatiken. Våga vara i stunden, våga fråga, våga vara tyst, våga vara intresserad, våga visa respekt, våga visa sårbarhet, våga vara personlig i dina möten och våga "hoppa ner i gropen". Mycket skam och skuld..

[Audio] Akut onkologi Akuta tillstånd hos cancerpatienter. PICC-line är en central venkateter som förs in via perifer ven (vena cava superior). Används för långvarig intravenös behandling. Komplikation är PICC-line-relaterad trombos. Kan leda till DVT och lungemboli. Orsaker och riskfaktorer är stas och endotelskada. Kan irritera kärlväggen och orsaka inflammation. Långvarig närvaro kan leda till venös stas och öka risken för koagelbildning. Cancerpatienter har redan ökat risk på grund av tumörrelaterad hyperkoagulabilitet, cytostatikabehandling samt strålbehandling. Större kateter, långvarig användning (>2 veckor) och låg mobilitet hos patienten ökar risken. Symtom är svullnad, rodnad, värmeökning, ömhet och smärta. Går ej aspirera. Diagnosticering med hjälp av ultraljud med doppler samt flebografi. Blodprover med Ddimer, blodstatus och koagulationsprover. Behandling är lågmolekylärt heparin, NOAK samt Waran. Behandlas minst 3 månader. PICC-line behöver ej avlägsnas. Om infektion, ja, avlägsna. Kompressionsstrumpor för att minska venstas. Komplikationer är lungemboli, posttrombotiskt syndrom (långvarig svullnad och venös insufficiens samt sepsis. Sepsis Livshotande systemisk inflammation. Infektion leder till systemiskt inflammatoriskt svar och organdysfunktion. Kan leda till septisk chock, multipel organdysfunktion och död. Vanliga infektionsfokus är luftvägar, urinvägar, mag-tarmkanalen, hud samt kateterrelaterad infektion. Överdriven immunrespons. Kroppens inflammatoriska system aktiveras vilket leder till kärlvidgning (hypotoni), kapillärläckage som ger vätska i vävnader och slutligen hypovolemi samt koagulationsaktivering vilket orsakar mikrotromboser och organsvikt. Symtom är allmänpåverkan såsom trötthet, förvirring och svaghet, >38,3 graders feber eller hypotermi <36 grader, takykardi (>90/min), takypné (>22/min) eller andningspåverkan, lågt blodtryck (systoliskt <100 mmHg), minskad urinproduktion samt hudförändringar såsom blekhet, kall, marmorerad hud eller petekier. Septisk chock leder till perifer vasodilatation och därefter kall och marmorerad hud på grund av centralisering av blodet, medvetandepåverkan och organsvikt. Vid septisk chock krävs vasopressorer såsom "Noradrenalin" för att hålla SBT >65 mmHg. Blodprover och blododlingar krävs samt CRP och PCT (inflammationsmarkörer). Laktat ger tecken på vävnadshypoxi. Ibland även urin-, sputum- eller sårodling. Bilddiagnostik via lungröntgen om misstänkt luftvägsinfektion såsom pneumoni samt ultraljud eller CT vid bukinfektion eller abscess. Behandling består av syrgas, vätska 30 ml/kg vid hypotoni eller laktat >4 mmol/L, blododling, antibiotika inom 1 h, övervakning samt mäta urinproduktion.

[Audio] genom KAD. Vid septisk chock vasopressorer såsom "Noradrenalin", kortikosterioider, intensivvård och respiratorbehandling vid behov. Akut onkologi och kramper Kramper hos cancerpatienter kräver snabb åtgärd. Orsaken kan vara hjärnmetastaser, primära hjärntumörer, tumören irriterar hjärnvävnad och epileptiska anfall sätts ingång. Vanligast vid lungcancer, bröstcancer och malignt melanom. Kan ge huvudvärk, neurologiska bortfall och förvirring. Hyperkalcemi vid cancer är vanligt vid bröstcancer, myelom och njurcancer. Påverkar nervsystemet och ger kramper, förvirring och koma. Tumörlyssyndrom är snabb tumördöd vid cytostatikabehandling och frisätter kalium, fosfat och urinsyra. Kan ge hypokalcemi vilket leder till neuromuskulär retbarhet och kramper. Hyponatremi och hypoglykemi ökar risken för kramper och anfall. Läkemedelsbiverkningar kan leda till metabola förändringar vilket också ökar risken. Opioider och bensodiazepiner ökar risk för abstinenskramper. Meningit och encefalit vid immunsuppression samt sepsis ökar risk för cerebralt ödem och kramper. Viktiga symtom är vad för typ av anfall (fokal eller generaliserade), medvetande, neurologiska bortfall, huvudvärk, kräkningar, feber, infektionstecken och elektrolytrubbningar. Utredning och diagnostik via blodprover, bilddiagnostik (DT-hjärna). MR-hjärna för mer detaljerad överblick vid misstanke om leptomeningeal carcinomatos (maligna celler i hjärnhinnorna). EEG används vid oklar krampproblematik. Behandling via ABCDE i akutskede såsom säkra luftvägar, syrgas vid hypoxi, fri venväg och akut läkemedelsbehandling såsom "Midazolam" 10 mg (buccalt/nasalt) eller "Diazepam" 10 mg (intravenöst/rektalt). Vid kvarstående anfall krävs "Levetiracetam" 1000-3000 mg (intravenöst). Behandling av bakomliggande orsak krävs. Övervaka vitalparametrar, neurologisk bedömning genom pupiller, motorik och medvetandegrad, upprätthålla vätskebalans och elektrolytkontroller. Trauma Innebär allvarlig kroppsskada orsakat av yttre våld såsom trubbigt, penetrerande våld, trafikolycka, fallolycka, kläm-/krosskada, misshandel eller brännskada. Riskgrupper är barn, psykisk ohälsa och missbruk. Stickskador har infektionsrisk. Leder är känsliga för yttre våld eftersom cirkulationen inte är lika bra där. Kroppen kan inte ta hand om infektionsriskerna. Pålningsskador ser oftast värre ut än vad de är. Dra aldrig av föremålet på grund av blödningsrisk. Projektil- och splitterskador är både direkt och indirekta skador på grund av energiöverföringen..

[Audio] Vid trubbigt våld är anamnesen viktig för att förstå skadans omfattning. Unga kroppar kompenserar mycket – kan luras. Trauma bedöms efter nivåer – 1 eller 2. Nivå 1 innebär stort traumalarm medan nivå 2 innebär vanligt traumalarm. Röntgen och operation genomförs och därefter IVA. Vid akuta situationer och en person har hjärtstopp eller inte kan andas själv lämnas. Smärtlindring. NRS/VAS/FLACC. Läkemedel vid blödning. Symtombehandling och utvärdering. Lägesändringar. S/L/C/X. Är det en säker plats? Stor yttre blödning kräver blödningskontroll med tryckförband, tourniquet och sårpackning. Säkerställ att patienten har fri luftväg. Inte näskantarell vid skallskada. Larynxmask, intubering, trakeotomi och koniotomi vid behov. Sätt syrgas, assistera andningen och ventilera. Nåldekompression vid behov. Två gröna PVK och utvärdera blödningskontroll. Bedöm medvetandegrad genom ACVPU/RLS/GCS och pupiller. Helkroppsundersökning med försiktighet med nacke. Finns misstanke om inre skador? Nedkylda patienter blöder mer inklusive sämre läkningsprocess. Relevanta tidiga sjukdomar, allergier, läkemedel samt alkoholer eller droger. Det fysiologiska svaret på kroppens traumarespons är sympatikuspåslag. Frisätter hormoner såsom adrenalin, noradrenalin och kortisol. Ökad hjärtfrekvens, BT och AF. Blodflödet leds om och viktiga organ prioriteras. Vätskeretention (drar tillbaka vätska) för blodtrycksreglering. Frisätter ADH och aldosteron, kissar mindre och sparar mer samt vasokonstriktion. Immunförsvaret aktiveras. Frisättning av cytokiner triggar inflammationsprocess och ger ökad kärlpermeabilitet (genomsläpplighet för vätska och ämnen). Metabolism aktiveras och frisätter kortisol som stimulerar nedbrytning av fett och protein. Provtagning vid trauma är blodgruppering, BAS-test, elektrolyter, kreatinin, koagulationsprover, glukos, infektionsprover, leverprover, TNI, tox, urin-, tox- och U-hCG. Huvudtrauma kan antingen vara traumatisk hjärnskada (TBI), intrakraniell blödning eller commotio (hjärnskakning). Kontrollera synliga skador, medvetande, pupiller, synlig blödning, vätskeutsöndring, nackstelhet/-smärta, andningspåverkan, förvirring och oro. Thorax- och ryggtrauma kan vara hjärttamponad, flail chest, pneumothorax, hemothorax, spinalskada och revbensfraktur. Kontrollera synliga skador, andningsrörelser, stabilitet, palpationsömhet, motorik samt känslighet. Ju högre skada desto sämre andningsfunktion. Spinal rörelsebegränsning ger smärta och uppenbar skada på kotpelaren, rygg och nacke. Distraherande smärta, en skadesmärta slår ut en annan, kan förekomma. Ger påverkat mentalstatus. Rörelsebegränsa..

[Audio] Flail chest innebär instabil bröstkorg. Två eller fler revben med frakturer på minst två olika ställen gör ett segment av thoraxväggen från fritt instabil och förhindrar lungexpansion vid andning. Ventilpneumothorax åtgärdas med nåldekompression. Buktrauma kan vara laceration, ruptur eller perforation. Blödning och läckage. Kontrollera synliga skador. Blåmärken och svullnad. Urin och eventuellt hematuri. Vanlig kateter och därefter suprapubiskateter om inte går med vanlig. Palpationsömhet och smärta. Se över arcus och fossa. Ortopediska skador Ligament, ben och leder. Frakturer kan vara öppna eller sluten. Luxation. Kompartmentsyndrom (6 p – smärta, parestesi, poikilotermi, blekhet, förlamning och pulslöshet). Blödning i muskler kan ge stas i artärer och vener så genomblödning inte är möjlig. Kontrollera distalstatus – sensorisk och motorisk bedömning nedanför traumat. Brännskada Värme, kemisk eller elskada. Beräkna skadeomfattning. Vätskeförlust. Kontrollera luftvägar då sot kan förekomma i lungor. Utbredning och lokalisation. Smärtlindra. Observandum på cirkumferenta (går runt) hos barn och regelbundna skador. Elskador ta EKG. Bedöms ibland utifrån grad 1-4 men även ytlig, del- eller fullhudsskada. Omhändertagande enligt säker miljö och plats. Stoppa eventuella blödningar. ABCDE-bedömning. Symtombehandla. Stabilisera och eventuellt rörelsebegränsa. Smärtlindra. Tid (golden hour – efter en timme är markant skillnad på överlevnad). Akut omhändertagande av sjukt barn Barn har kommunikationssvårigheter, anatomiska och fysiologiska skillnader mot en vuxen. Ansiktsuttryck kan mäta smärta. Vanligaste traumat är fall, våld och trafikolyckor. Andningsfrekvens, blodtryck och urinproduktion är annorlunda och varierar från nyfödd till 12 års ålder. Läkemedel är baserat på vikt. Barn har större förmåga till vasokonstriktion vilket är ett observandum då barn kan skifta i parametrar snabbt. Observeras utifrån "appearance" – hur uppför sig barnet, "work of breathing" – barnets andningsmönster och "circulation" där klinisk bild och vitalparametrar tittar över cirkulationen. Fri luftväg med stabilisering av halsrygg. Istället för käklyft förs käkarna fram. Ofri luftväg såsom främmande kropp eller lösa tänder är vanligt. Svalgtub och näskantarell finns. Titta över andningsmönster. Barn har stor förmåga att kompensera via sympatikuspådrag såsom.

[Audio] ökad hjärtfrekvens och centralisera blodvolymen. Ett lågt blodtryck kan innebära att förloppet kan ha pågått länge redan. Vanliga tecken på blodförlust är takykardi, dålig kapillär återfyllnad, blekhet, tilltagande konfusion och tilltagande diures. Ringer ges varmt. Anamnes ger ledtrådar. En fontanell som är ihopsjunken bör man förvänta sig att mycket vätska gått förlorat, antingen blod eller uttorkning. Viktigt att hålla koll på B-Glucos då ämnesomsättningen är högre än vuxnas. Pupiller avslöjar mycket vid ökat tryck och fall mot huvud. Barn är benägna att få hypotermi – använd värmeterapi. Smärtlindra antingen intranasalt eller per os. Ventrikelsond kan behövas så barn sväljer mycket luft. Viktiga markörer under provtagning är Hb, laktat, blodgas, glukos, BAS-test och blodgruppering, ASAT och ALAT samt urinsticka. Kateter undviks då man vill se att barnet kan kissa. Fortsatt omhändertagande skräddarsys efter vad för fynd som hittas. Tänkbara orsaker till andningssvårigheter är krupp. I samband med förkylning. Ger hes och skällande hosta. Flesta fall ofarligt. Inträffar 2 timmar efter barnet gått och lagt sig. Åtgärd sätta barnet upp, dricka vätska och sätta sig i kyla eller dusch för fuktiga luften. Paracetamol då hostan gör ont. Luftrörskatarr, astma eller allergi innebär trångt i luftvägar på grund av svullnad i slemhinnor. Svårt att andas ut. Väsande och pipande andning. Kan ge hosta. Virus, infektion eller allergi. Fysisk ansträngning, kontakt med något de är allergiska mot och kall luft kan ge astmatiska besvär. Epiglottit är en bakterieinfektion som sätter sig i struplocket. Dregel i mungiporna och framåtsittande barn. Behandling via antibiotika. Pneumoni orsakas av främmande kropp eller sekret i lungorna. Behandling utefter anamnes. Syrgas viktigt. RSvirus vanligast under vinter. Plötsliga andningsbesvär hos barn är luftvägsstopp och lungkollaps vanligast. 112 och hjärt- och lungräddning direkt. Lungkollaps vanligt hos smala och långa. Indrag mellan revbenen, hjälper till med mage eller hals kan ge hint av andningsbesvär. Akut buk hos barn Vitalparametrar, allmäntillstånd, EMLA och anamnes. Intox är vanligt. Åtgärder är aktivt kol prehospitalt. Worst case scenario är dialys eller död. Benfraktur hos barn Kan förekomma i trafikolyckor eller vid höga fall. Hos barn bryts oftast inte ben av utan blir flisigt – "green stick". Läker fortare än vuxna..

[Audio] Kramper hos barn Feber kan utlösa kramper om barnet haft feber under lång tid. Kan vara intox, begynnande sepsis, epilepsi eller hjärtproblematik. Alltid åka in akut. Rehydrering hos barn Kan bero på calici då kräkningar, hög feber och diarré förekommer. Vatten, isglassar och brustabletter är vanliga åtgärder. Vätska intravenöst i värsta fall. Diabetes och akut omhändertagande Hypoglykemi definieras av <4 mmol/L i P-glukos. Orsaker är överdos av insulin, för lite mat, ökad fysisk aktivitet eller alkoholintag. Svettningar, darrningar, hjärtklappning, ångest, hunger, yrsel, förvirring, sluddrigt tal, medvetandepåverkan, kramper och medvetslöshet. Snabbverkande kolhydrater krävs följt av långtidsverkande kolhydrater. Om patient ej kontaktbar ges glukosgel. Medvetslös patient ges intravenös glukos 30-50 ml eller intramuskulärt glukagon 1 mg. Ketoacidos är allvarlig insulinbrist där kroppen inte kan mottag insulinet så okontrollerad förbrytning av lipider sker, ketoner utsöndras och därmed metabol acidos. Infektion, missad insulindos, nydebuterad diabetes typ 1, trauma eller kirurgi är orsaker. Symtom är trötthet, illamående och kräkningar, buksmärta, acetonlukt på andedräkt, kussmaulandning, dehydrering och medvetandepåverkan. P-Glukos ligger på >11 mmol/L, ketoner >3 mmol/L och pH <7,3. Åtgärder i form av Ringer eller NaCl (1 liter första timmen). Insulin intravenöst 0.1 E/kg/timme efter vätskebehandling påbörjats. Kalium behövs då insulin för in K+ i cellerna och ger risk för hypokalemi i blodet. Behandla bakomliggande faktorer såsom infektion. Övervakning. Vid hypoglykemi ska INTE insulin ges. Inget glukos för kroppen att ta in. Vid ketoacidos har vi för lite "insulinpumpar" som tar in glukos till cellerna och därmed ökat glukostryck i blodbanan. Tillsätt insulin. Agonal andning och medvetslöshet Agonal andning är onormal andningsform vid allvarlig syrebrist i hjärnstammen. Kroppens sista reflexmässiga försök att andas. Inte effektiv andning, inte normalt. Förekommer första minuterna efter hjärtstopp. Ingen gasväxling sker och inte en livsuppehållande andning. Rosslande, suckande, snarkande eller stönande. Oregelbunden frekvens och långsam. Djupa och kraftiga andetag följt av långa pauser. Ofta medvetslös och pulslös patient. Bedöm medvetande, larma 112 eller akutteam och starta HLR..

[Audio] Instabil angina och NSTEMI Båda ger bröstsmärta vid vila eller lätt ansträngning. Kranskärl delvis blockerade. Syrebrist i hjärtmuskeln, ST-sänkningar eller T-vågsförändringar och behandlas initialt på liknande sätt (ASA, nitro, syrgas v.b. och eventuellt blodförtunnande). Bara NSTEMI har gett skada på hjärtat. Skillnader i Troponin – NSTEMI ger förhöjda värden inte instabil angina. EKG kan båda visa förändringar. Båda är ischemi men instabil angina är utan infarkt medan NSTEMI är med infarkt. Instabil angina – hjärtat skriker efter syre men ännu inte tagit skada. Behandling syftar till att förebygga infarkt. NSTEMI är då hjärtat tar skada utan ST-höjning. "Tänk dig som ett hus: Instabil angina är när röken syns, NSTEMI är när röken kommer från verklig brand". Vid instabil angina aktiveras trombocyterna och bygger en liten propp. Samtidigt startar vasokonstriktion och ger tillfällig eller partiell blockering av blodflödet till hjärtmuskeln. Ger ischemisk smärta. Vid NSTEMI sker samma process men trombosen är större. Troponin läcker ut från döende hjärtceller. Stensmärta Smärta som uppstår då en njursten blockerar urinflödet. Njursten är kristallstruktur som bildas av mineraler och salter i njurarna. Smärtan lokaliseras till flanken, rygg, sidan buken och ibland ner till ljumsken eller könsorgan. Smärtan flyttar sig i takt med att stenen rör sig. Patient kan inte ligga still, "klättrar på väggarna". Intervallsmärta (kolikliknande) när urinledaren krampar för att få ut stenen. Kan ge illamående, kräkningar och hematuri. Bukstatus, prover, urinprov och bilddiagnostik såsom DT urinvägar eller ultraljud. Smärtlindring (NSAID/opioider), spasmolytika, vätska intravenöst samt sila urinen för att fånga stenen för analys. Om feber, påverkat njurvärde, kraftig smärta eller sten krävs inläggning. Vid infektion är urosepsis observandum. Om väldigt stor sten krävs urologisk intervention i form av stent, laser eller stenextraktion. Grunderna i EKG-tolkning: 7-stegsmetoden 1. Rytm: Regelbunden eller oregelbunden? P-våg före varje QRS-komplex? 2. Frekvens: Normal, snabb eller långsam? 3. P-våg: Finns? Utseende? Sinusrytm? 4. PQ-tid (PR-intervall): Förlängt är lika med AV-block. 5. QRS-komplex: Bred innebär ventrikulär rytm eller grenblock. 6. ST-sträcka: höjning innebär stemi medan sänkning är ischemi (NSTEMI).

[Audio] 7. T-våg: Avvikande innebär ischemitecken. Skillnaden mellan NSTEMI och STEMI NSTEMI är delvis stopp i kranskärl. Ger ST-sänkning och förhöjt Troponin. Kräver läkemedelsbehandling och PCI. Stemi är totalt stopp. Ger ST-höjning och förhöjt Troponin. Snabb PCI. Begreppet "SATSA" och "AKUT" S (Smärtlindra) med morfin eller nitroglycerin. A (Agera livräddande) genom syrgas, defibrillering och HLR vid behov. T (Ta reda på orsak) EKG, blodprover, anamnes och vitalparametrar. S (Symtomlindra) behandla illamående och oro. A (Återkoppla) informera team, patient och dokumentera. Används ofta vid AKS. A (Ansikte) be patienten le. K (Kroppsdel) lyft armarna. U (Uttal) säg en enkel mening. T (Tid) när började symtomen? Används vid stroke. Opioidintoxikation Vid överdos dämpar CNS. Leder till andningsdepression (AF <8/min inkl. ytlig andning), medvetandesänkning samt mios. Hypoxi, bradykardi, hypotoni, kramper, blek och kall hud, kräkningar och risk för hjärtstopp förekommer också. Åtgärder är fria luftvägar, eventuellt svalgtub, syrgas (15 L), EKG, PVK, stickmärken och toxikologiscreening. Naloxon. Kort halveringstid (20-90 min). Intranasal, intramuskulär och intravenös. 1 mg per näsborre (totalt 2 mg). Biverkningar är akut abstinens såsom svettningar, ångest, kräkningar och aggression. Hyperventilation, takykardi och kramper vid snabb doshöjning. Vanliga typer är Paracetamol, bensodiazepiner, tricykliska antidepressiva och etylenglykol/metanol. Åtgärder är ABCDE, anamnes, intoxscreening, leverstatus, elektrolyter och blodgas. Ventrikelsköljning inom 1 timme vid vissa substanser. IVA-övervakning vid risk för svikt. Pittingödem, hjärtsvikt och pulmonellt ödem Pittingödem är vätskeansamling under huden där tryck med fingret lämnar kvarstående grop. Tryckökning i venerna och kapillärer gör så vätska pressas ut i vävnaden. Lymfsystemet hinner inte ta upp allt. Orsaken är högersidig hjärtsvikt (blodet stockas bakåt), njursvikt, leversvikt (lågt albumin ger minskat kolloidosmotiskt tryck), venös insufficiens och lymfödem. Hjärtsvikt är när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Kan ha svikt i vänster eller höger kammare. Vänster påverkar lungkretsloppet medan höger påverkar systemkretsloppet. Global innebär att båda kamrar sviktar. Vänstersidig ger.

[Audio] stockning i lungvenerna. Ger lungstas, dyspné, rassel i andning, trötthet, nedsatt ork, cyanos och takykardi. Pulmonellt ödem är risk – akut vätskeansamling i alveolerna. Tecken är kraftig dyspné, rassel över lungfälten, skummig eller rosa sputum, cyanos och takypné. Behandling är syrgas, diuretika, nitroglycerin (sänker preload), CPAP (trycka tillbaka vätska) och morfin (ångestdämpande och venvidgande). Högersidig hjärtsvikt kan vara sekundärt till vänstersvikt och är när hjärtat inte orkar pumpa mot höger lungtryck. Blodet stockas i vener, lever och nedre extremiteter. Ger pittingödem i benen, halsvenstas, hepatomegali (förstorad lever) och ascites (vätska i fri bukhåla), trötthet och aptitlöshet samt viktuppgång på grund av vätskeretention. Natrium, kalium och kalciums betydelse Natrium är viktigaste extracellulära elektrolyten. Reglerar vätskebalans och osmotiskt tryck. Påverkar nervsignaler och muskelkontraktion. Hyponatremi är vanligt vid övervätskning vid exempelvis hjärtsvikt, diuretika, kräkningar eller diarré och njursvikt. Symtom är trötthet, huvudvärk, illamående och kräkningar, förvirring och kramper. Akut behandling är vätskeintag, hyperton NaCl samt kontrollera S-Na långsamt på grund av osmotiskt demyeliniseringssyndrom (cellerna anpassar sig till låga värdet – puttar ut vatten från hjärnan och cellerna krymper). Hypernatremi orsakas av vätskebrist, feber, svettningar och diabetes. Ger törst, förvirring, muskelryckningar, kramper och koma. Behandling är vätskesubstitution med glukos 5% eller NaCl 0,9% Kalium är viktigast intracellulärt. Reglerar muskel- och hjärtcellers elektriska aktivitet. Påverkar syra- och basbalansen. Hypokalemi orsakas av diuretika, kräkningar och diarré, metabol alkalos och insulin. Ger symtom såsom muskelsvaghet, trötthet, arytmier, hyporeflexi och illamående. Kan ge ST-sänkning. Behandling är kaliumtillskott, max 10-20 mmol/h. Övervakas med EKG. Hyperkalemi orsakas av njursvikt, kaliumsparande diuretika, hemolys, acidos och ACE-hämmare. Symtom är parestesier (domningar eller stickningar i huden), muskelsvaghet, arytmier och asystoli. Kan ge EKG-fynd. Akut behandling är kaliumglukonat, insulin och glukos (driver in kalium i cellerna), ventoline, natriumbikarbonat och loopdiuretika. Kalcium funktionerar över ben- och tandsubstans, koagulation, muskelkontraktion, nervsignaler och enzymaktivitet. Hypokalcemi orsakas av D-vitaminbrist och hypoparatyreoidism, njursvikt, pankreatit och massiv blodtransfusion. Ger muskelkramper, stickningar, Trousseau & Chvosteks tecken (ryckningar i överarm/ansiktsnerv) och kramper..

[Audio] EKG-fynd. Behandling är kalciumglukonat, D-vitamin samt Ca2+ per oralt. Hyperkalcemi orsakas av hyperparatyreoidism, malignitet, sarkoidos, tiaziddiuretika och arytmier. EKGfynd. Behandling är vätska och loopdiuretika, bisfosfonater, calcitonin och dialys vid svår hyperkalcemi. Hypovolemi, somnolens och chocktillstånd Hypovolemi innebär låg blodvolym. Minskat venöst återflöde, minskad slagvolym, minskad cardiac output, nedsatt blodtryck och nedsatt vävnadsperfusion. Orsakas av blödning, kräkningar eller diarré, brännskador, polyuri och sepsis. Kall, blek hud, takykardi, lågt BT, lågt urinoutput, yrsel, svaghet, slöhet och oro. Behandling är vätska, blodtransfusion vid blödning, syrgas vid behov och övervaka vitalparametrar samt timdiures. Somnolens är nedsatt medvetande. Medvetandesänkt men väcks av stimuli såsom röst/beröring. Orsakas av hypoxi, hypo- och hyperglykemi, intox, infektion, elektrolytrubbningar, hjärnskada och metabolisk encefalopati. NEWS, blodgas, glukos, elektrolyter, EKG och neurologstatus. Åtgärder innefattar fri luftväg, syrgas, IVA-kontakt och behandla underliggande orsak. Chock innebär att cirkulationen inte klarar av att syresätta vävnaderna. Tecken är hypotoni och hypoperfusion. Hypovolem orsakas av blödning, dehydrering och brännskada. Ger minskat preload och påverkar hjärtminutvolymen. Kardiogen chock är hjärtinfarkt, arytmier och hjärtsvikt. Ger pumpfel och minskar hjärtminutvolymen. Obstruktiv chock är lungemboli, tamponad, pneumothorax eller mekaniskt fel. Distributiv chock är sepsis, anafylaxi eller neurogen. Ger vasodilatation och minskar systemisk kärlresistens. Gemensamma tecken för chock är hypotoni (<90 systoliskt), takykardi, kall, klibbig hud, oliguri (minskad urinproduktion), förvirring, somnolens och laktatstegring (>2 mmol/L). Behandling för hypovolem är vätska, kardiogen Inotropi, syrgas och PCI, obstruktiv avlägsna hinder och distributiv vätska och vasopressorer samt antibiotika vid sepsis. Åtgärder för att utesluta AKS Anamnes, identifiera klassiska AKS-symtom såsom bröstsmärta, dyspné, illamående, kallsvett, ångest, tidigare hjärtsjukdom, riskfaktorer och hereditet. Status på vitalparametrar, inspektera hud, auskultera hjärt- och lungljud samt titta efter bensvullnad. EKG inom 10 minuter för att avgöra ST-sänkning/-höjning eller T-vågsförändringar. Jämför med tidigare EKG. Uteslut andra orsaker. Om ST-höjning görs akut PCI. Blodprover inkl. statusprover såsom troponin tas vid ankomst och upprepas 1-3 timmar. Lungröntgen vid behov..

[Audio] Övervakning via telemetri och övervaka NEWS. Behandling parallelt med SATSA-principen. Differentialdiagnoser att utesluta är aortadissektion, lungemboli, pneumoni, perikardit, pneumothorax och GI. Laktat och troponin Laktat är slutprodukten av nedbrytning av glukos utan tillgång till syre. Utan tillgång till syre omvandlas pyruvat till laktat. Normalvärde <2 mmol/L. Orsaker till förhöjt är hypoperfusion, chock, hjärtstillestånd, hypovolemi, respiratorisk svikt, leverdysfunktion, läkemedel, toxiner eller hög metabolism. Troponin är hjärtmarkör som indikerar skadad hjärtmuskel. Troponin T, I och C. Vid hjärtskada frisätts Troponin T eller I. Troponin börjar stiga 3-6 timmar efter skadan. Sepsisens vitala parametrar Takykardi (>90 slag/min). Orsakerna är vasodilatation och hypertoni, men även feber och ökat syrebehov. Feber och hypotermi förekommer. Lågt blodtryck på grund av vasodilatation och kapillärläckage. Andningsfrekvensen är hög på grund av respiratorisk kompensation. Förvirring, agitation eller sänkt medvetande är vanligt. Saturationen är sänkt på grund av dålig perfusion samt vätskeansamling i lungorna. Urinproduktionen är minskad av samma anledning. qSOFA: AF >22 min, SVT <100 mmHg, GCS <15. >2 poäng ökar risk för sepsis och mortalitet. Respiratorisk- och metabol alkalos och acidos pH är 7,35-7,45 i normalvärde. Vid störning försöker kroppen kompensera antingen respiratoriskt eller metaboliskt. Lågt pH (metabolisk acidos) orsakas av ketoacidos, njursvikt, laktacidos eller intox. Kroppen ökar andningen för att vädra ut koldioxiden. Högt pH (metabolisk acidos) orsakas av kräkningar och diuretika. Kroppen hypoventilerar för att behålla koldioxiden. Lågt pH (respiratorisk acidos) orsakas av exempelvis KOL. Kroppen kompenserar genom att njurarna reabsorberar bikarbonat. Högt pH (respiratorisk alkalos) beror på exempelvis panikattacker, feber eller graviditet. Njurarna utsöndrar då mer bikarbonat. Tourniquet, brännskador och högenergiskada Tourniquet är avsnörningsband som appliceras runt en extremitet för att stoppa blödning. Används vid kraftig arteriell blödning. Placeras 2-5 cm proximalt om blödningsstället. Tiden för appliceras ska dokumenteras. Komplikationer är ischemi, nervskada, muskelnekros och kompartmentsyndrom..

[Audio] Brännskador har klassificeringar. 1:a graden är ytlig, röd, torr och smärtsam. 2:a graden är delhudsbrännskada då ytliga är blåsor, röd, fuktig och mycket smärtan medan djup har blek, vaxliknande med mindre skada på grund av skadade nervändar. 3:e gradens innefattar vit, svart eller brun torr, läderartad hud med ingen smärta. Prehospitalt ska vatten inom 10 minuter ske, svalka i 15-20 minuter. Inte iskallt. Ren och fuktig kompress. Vätskebehandling vid >15% TBSA. Urin, elektrolyter, laktat och vitalparametrar övervakas. Observera hypovolemisk chock. Högerenergiskador är orsakade av yttre kraft vilket ger ökad risk för inre skador och multitrauma. Fall från hög höjd, påkörning, explosionsvågor eller krosskador. Vid högenergitrauma ska traumateam aktiveras, initial övervakning och upprepade bedömning. FAST-ultraljud och trauma-CT. Vid större blödning (>1500 ml) sker massiv transfusion och blodprover. Tecken är takykardi, hypotension (<90 mmHg systoliskt), takypné, kall, blek och svettig hud, förvirrad, sänkt medvetande samt nedsatt urinproduktion. Vanligt förhållande är 4:4:1 . 4 enheter erytrocytkoncentrat, 4 enheter plasma och 1 enhet trombocyter. Viktiga prover är blodstatus, Bas-test, blodgruppering, PK, APTT, fibrinogen, d-dimer, blodgas, elektrolyter, njurstatus, leverstatus och glukos. Prover upprepas 30-60 minut. ABCDE är alltid grunden. Hypotermi försämrar koagulationen vilket leder till mer blödning och vävnadshypoperfusion. Leder till acidos, försämrad hjärtfunktion och cirkulation vilket leder till hypotermi, koagulopati, organsvikt och död. Sjukdomar i buken Appendicit är obstruktion av appendix. Ger ökat tryck, ischemi, inflammation och risk för perforation. Diffus buksmärta runt navel och migrerar till höger fossa. Feber, illamående, kräkningar, nedsatt aptit och smärta vid palpation. Blodprover som sticker ut är CRP och LPK som är förhöjt. Ultraljud eller CT-buk för diagnos samt klinisk bedömning. Behandling är kirurgisk appendektomi (laparoskopiskt) och antibiotika preoperativt (Cefotaxim). Gallstenssjukdom/kolecystit är gallstensblockering som leder till inflammation i gallblåsa och akut kolecystit. Risk för infektion och perforation. Smärta i högre övre kvadrant (ofta efter fettrik mat), illamående, kräkningar och feber. Vid stopp kan man se kittfärgad avföring, ikterus och förhöjt bilirubin. LPK och CRP förhöjt, leverprover (ALAT, ASAT, ALP och Bilirubin). Ultraljud på gallblåsan genomförs. Smärtlindring genom Paracetamol och NSAID. Antibiotika vid infektion. Kolecystektomi vid kirurgi..

[Audio] Pankreatit är akut inflammation i bukspottskörteln. Orsaker är gallsten, alkohol, läkemedel eller idiopatisk. Intensiv epigastriesmärta som strålar mot rygg, illamående, kräkningar, feber och takykardi. Amylas och lipas är förhöjt. LPK, CRP och leverprover tas. Ultraljud eller CTbuk för diagnos. IVA-vård vid svår pankreatit, vätskebehandling och Morfin. Ileus är mekanisk blockering eller paralytisk (tarmens rörelse upphävs). Ger vätske- och elektrolytrubbning och i sin tur risk för perforation. Buksmärta, uppkörd buk, kräkningar, ingen gas eller avföring. Bukstatus, röntgen och CT-buk. Blodprover LPK, elektrolyter och njurstatus. Behandling i form av vätskebehandling, nasogastrisk sond vid kräkningar. Paracetamol och eventuellt opioider. Kirurgi vid mekaniskt ileus. Perforerat ulcus (magsår) är sår i ventrikel som perforerat och därmed peritonit. Vanligt hos NSAID-användare på grund av känslig magslemhinna. Plötslig svår buksmärta, ofta diffus och är allmänpåverkad. Kräkningar, feber och takykardi. LPK, CRP och ibland lever- samt njurprover. Röntgen buk stående. Behandling består av akut kirurgi (laparoskopi), vätska intravenöst och smärtlindring i form av opioider samt antibiotika. Divertikulit är inflammerade divertiklar i kolon vilket ger risk för abscess eller perforation. Smärta i vänster fossa, feber, förstoppningar eller diarré samt påverkat allmäntillstånd. LPK och CRP är förhöjt. CT-buk med kontrast för att se inflammation. Behandling är antibiotika peroralt eller intravenöst. Kolangit eller gallvägsobstruktion beror på gallstas r/t gallsten som ger bakteriell infektion och slutligen sepsis och leversvikt. Feber, frossa, gulsot, buksmärta. Leverprover, CRP och LPK är förhöjt. Ultraljud och ERCP. Antibiotika och avlastning med ERCP för behandling. Peritonit är inflammation i bukhinnan som orsakas av perforation. Hård buk. Stegring av inflammationsmarkörer på blodprover. BÖS visar ofta på fri gas i buken. Behandling via vätska, syrgas, antibiotika och behandling av underliggande orsak. Gastrointestinal blödning (GI) kan delas in i övre och nedre GI-blödning. Övre är blödning från matstrupe, magsäck eller tolvfingertarm. Nedre blödning innefattar blödning från tunntarm, tjocktarm eller ändtarm. Övre blödning orsakas främst av ulcus, gastrit och tumörer. Nedre blödning orsakas av divertiklar, hemorrojder, kolorektalcancer eller inflammatoriska tarmsjukdomar. Symtom är melena (tjärliknande avföring), hematochezi (röd färsk blod i avföring) hematemes (kaffesumpskräkning), yrsel, trötthet, kallsvettning, takykardi, hypotoni och svimning. Kan ge hypovolem chock och ge lågt BT, hög puls, blek, kall hud, oro och.