Arkitekturhistoria

Arkitekturhistoria Årskurs 8, Ms Nordström.

Arkitektur har flera syften Människans utformande av olika livsmiljöer kallar arkitektur. Inom arkitektur samspelar funktion med form och estetik. Funktion handlar om att något ska vara möjligt att bygga och fungera som tänkt. Med form och estetik menas hur arkitekturen ser ut och vad som uppfattas som vackert..

Inbjudande och exkluderande arkitektur Arkitektur kan användas för att visa vem som är välkommen och vad som är tillåtet på en plats..

Symbol för makt och rikedom Arkitektur kan användas för att visa upp makt och rikedom. Ett exempel är att bygga högst eller att skapa det perfekta samhället. Skyskrapan Burj Khalifa i Dubai, 828 meter. Brasiliens huvudstad Brasilia är formad som ett flygplan.

Olika arkitektoniska stilar Jugend, även kallad Art nouveau ca 1900-1910. På jugendhusens fasader återspeglas ett formspråk som hämtades från naturens mjuka, oregelbundna former. Ornament från den svenska floran med kottar, eklöv, tallkvistar och slingrande stjälkar var populära motiv på den här tiden. Jugend, eller Art Nouveau som stilen kallades i större delen av Europa, var nämligen en reaktion mot 1800-talets tätbebyggda stenstad. Människor hade tröttnat på trånga, mörka lägenheter och kände en stark längtan efter naturen, frisk luft och ett sundare boende..

Nationalromantik ca 1910-talet. Monumentala byggnader, rustika tegelfasader och dovt målade trapphus med ålderdomliga sagomotiv... Att besöka ett kvarter i nationalromantisk stil känns lite som att kliva in i en annan värld, märkligt avskild från storstadens larm. Stilen finns bland annat representerad i Lärkstaden i Stockholm. Nationalromantikens arkitekturideal präglades av en romantisk vurm för den genuina, svenska och trygga byggnadskulturen..

Tjugotalsklassicism ”Swedish Grace”,1920-talet. Det finns många fina exempel på tjugotalsklassicistiska byggnader runt om i landet. Konserthuset och Stadsbiblioteket i Stockholm är kanske de mest kända. Stilen som var en svensk motsvarighet till Art deco, uppmärksammades även i England under namnet Swedish Grace. Under det glada 1920-talet (som fick ett abrupt slut under den ekonomiska depressionen 1929) förändrades stadsbilden rejält. Människor började konsumera i takt massproduktionens intåg. Många flyttade från landsbygden till städerna som växte så att det knakade. Bostadsekvationen var inte helt lätt att lösa. I början av 1920-talet kom bostadsbyggandet äntligen igång. Samtidigt formades en ny tanke om att det goda boendet var till för alla, fattig som rik. Tanken manifesterades i begreppet ”Folkhemmet” som lanserades av Per Albin Hansson. Att sänka byggkostnaderna genom sparsamhet och förenkling var ett sätt att förverkliga visionen. Huskropparna gjordes enkla, raka och släta utan fördyrande burspråk och inskärningar. Husen infogades antingen i den redan planerade rutnätsstaden eller byggdes i helt nya enklaver. De nya områdena gavs mer oregelbundna former och artikulerades med prydnadsgavlar. Lägenheterna minskade dessutom i storlek och rumshöjden sänktes från minst 3,0 meter till 2,7 meter. Till skillnad från föregående epoker var det ett fönster per rum som gällde och alla fönster var lika – en både estetisk och ekonomisk lösning..

Precis som under nyrenässansen på 1800-talet var den främsta inspirationskällan antikens formspråk. Den här gången var tolkningen dock betydligt mer sparsmakad och stram med få, tunna ornament och reliefer. För att gatubilden inte skulle bli för enformig varierade arkitekterna färgsättningen med kulörer som rött, gult eller dovt grönt. Då och då dök enkla men vackra prydnadsgavlar upp i stadsbilden som ett behagligt andrum..

Funkis 1930-tal, Renskalat och modernistiskt Sol och luft var ledorden för den funktionalistiska filosofin. Funkishusens slätputsade fasader, geometriska volymer och stora glasytor speglade en önskan om stilrena, maskintillverkade bostäder för en rationell och sund framtid. Idéerna hämtades främst från Bauhausskolan i Tyskland och arkitekten Le Corbusier i Frankrike. Rent estetiskt innebar funkisen en radikal förändring av synen på arkitektur. Estetik som egenvärde tillhörde det förgångna och tidens måtto var att det ändamålsenliga var det sköna. Dekorationer med historiska associationer på fasaden var till exempel helt otänkbart. Många äldre byggnader revs eller moderniserades..

Folkhemsarkitektur, 1940-1950-tal. Under den här tiden slog Folkhemstanken igenom på allvar och samhället började ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Andra världskriget fick bostadsbyggandet att stanna av och det var stor brist på många varor och byggnadsmaterial. I princip alla bostäder som byggdes hade skyddsrum. Många tyckte att den radikala funkisens formspråk från 1930-talet var var alldeles för kyligt. Byggstilen uppdaterades och ersattes gradvis av en mer levande och lättillgänglig variant. Husen hade fortfarande enkla fasader med tegel eller puts men fick en varmare färgsättning med ljust gulbrunt eller grönt. Sadeltak var den vanligaste takformen på både villor och flerbostadshus..

Rekordåren och Miljonprogrammet, år 1965–74. Under 1960–1970-talets rekordår togs rejäla krafttag för att bygga bort de eviga bostadsköerna en gång för alla. Miljonprogrammet var en gigantisk satsning som saknar motstycke i Sverige. Karakteristiska byggnader från den här tiden finns att se i både citykärnor och förorter. Riksdagen initierade Miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. En tredjedel av lägenheterna uppfördes i stora skivhus med många våningar och ytterligare en tredjedel i lamellhus om tre till fyra våningar utan hiss. Sista tredjedelen av miljonprogrammet bestod av friliggande småhus och radhus. Fasaderna var oftast putsade eller tegelklädda utan utsmyckningar..

Infill och Postmodernism, 1975–1980-tal. Internationell solidaritet, oljekris, dagis och kärnkraft. Under 1970-talet låg en rad samhällsfrågor på agendan och synen på de brutala rivningar av äldre hus förändrades. Under 1980-talet byggdes kontor över hela landet och postmodern arkitektur var en av stilriktningarna bland bostadshusen. På 1970-talet gjorde opinionen ett lappkast när det gällde rivningarna. Från planer på att jämna hela kvarter med omoderna hus med marken föddes en vilja att bevara den äldre bebyggelsen som kulturarv. Istället för att riva började man bygga om och renovera de hus från 1800-talet som fanns kvar. Burspråk blev infillhusens signum och betongbalkarna ovanför fönstren påminde om 1890-talets idéer om synliga detaljer. Spröjsade fönster, taksprång och färgstarka fasader skapade variation i gatubilden..

Stilblandning, nyfunkis och 1920-talsinspiration, 1990-tal. Ett intresse för miljö, ekologi och äldre byggnadstraditioner växte fram. Precis som vid förra sekelskiftet inspirerades arkitekterna av tidigare epoker. 1920-talsklassicismen, 1930-talsfunkisen och 1950-talets arkitektur var de främsta förebilderna. Ett intresse för miljö, ekologi och äldre byggnadstraditioner växte fram. Utmärkande stilar under 1990-tal: • 1920-talsklassicistiskt inspirerade flerfamiljshus. Ofta med symmetrisk uppbyggda slätputsade fasader med starka färger, avdelande listverk och regelbundet placerade klassicistiska fönster. • 1930-talsfunktionalism. Vanlig stil på flerbostadshus. Ofta med ljus, putsad fasad, glasat entréparti i trä, tak med bandplåt och generösa hörnbalkonger i plåt. • Nymodernistiska villor av internationellt snitt. Ofta assymetriska med fasad i puts kombinerat med liggande träpanel och förskjutna pulpettak samt carport under ett förlängt takfall. • Nymodernistiska villaentréer. Hade ofta enkla skärmtak av plåt. • Historicerande villor. Spröjsade fönster och gavelspetsar med förenklad snickarglädje. • Parhus. Med laserad, stående träpanel och två likadana spegelvända lägenheter..

Nymodernismen, 2000-2020- tal. När luften gick ur it-bubblan efter millennieskiftet runt år 2000 var bostadsbristen kännbar. De få lägenheter som byggdes var främst bostadsrätter i attraktiva lägen. Städernas centrala delar finkammades i jakten på mark och tidigare hamnområden, regementen, sjukhusområden och skolgårdar blev bostadsområden. Intresset för arkitektur och design ökade enormt under den här perioden. Byggstilen nymodernism slog igenom på bred front med sina slätputsade fasader, plana tak och stora glasytor. Tidstypiska inslag var till exempel stora balkonger och terrasser med räcken av glas och stål. Under 2010-talet dras nymodernismen åt det expressiva hållet med nya material och iögonfallande färgsättning. Helsvarta byggnader, glasfasader och fasader i starka kulörer med oregelbunden fönstersättning slår igenom på bred front. Villabebyggelsen utmärks av vita, grå eller svarta fasader med fönster ner till golvet..